Kinnekulle och Läckö Slott

Blondinen och jag drog på en liten minisvemester, surrade fast cyklarna på bilen och styrde kosan mot Kinnekulle och Lidköping. Trots att det ligger relativt nära har jag aldrig varit där så jag tyckte det var en perfekt liten utflykt att göra och ta en övernattning i Lidköping, på stadshotellet.

Väl framme på Kinnekulle startade vi med att äta lunch på Kinnekullegården. Vi och en hel hög pensionärer. Mätta och belåtna svirade vi om till cykelkläder och rekade lite vart vi kunde cykla. För att var ett så stort område fanns det inte så många leder man fick cykla mtb på men då det är ett naturreservat så vill de säkert inte förstöra naturen.

Redan innan vi kom iväg på cyklarna lackade svetten. Det var en rejält varm dag och jag fasade redan för backarna. Jag vet från löpningen hur dåligt det funkar med träning och värme för mej. Vi trampade iväg och blev båda ganska förtjusta i den blåa leden. Inte super-teknisk eller svår men med fina partier i skogen och lite roliga stigar. Men oj! Det vart kuperat och i värmen tog jag tokslut. Så jag var rejält glad när vi kom upp på toppen och kunde svalka oss med varsin glass.

Utsikten var värd uppförsbacken
Välförtjänt glass!!

Vi återvände till startplatsen drack lite vatten och beslöt att vi skulle köra den röda slingan med. Sedan var vi rätt möra i värmen och bestämde oss för att det fick räcka och packade in oss i bilen igen och körde till hotellet i Lidköping.

Vi checkade in, tog en snabb dusch och gick ett varv på stan innan vi slog oss ner på uteserveringen vid hotellet och tog något att äta och dricka samtidigt som vi lyssnade på live musik. Hur trevligt kan man få ha liksom?

Live musik! Som jag längtat efter det.
Godnatt Lidköping
Läckö Slott
Ser du Blondinen på klippan?

Natten var väl inte den bästa då hotellet saknade air condition så rummet var supervarmt men efter en halvbra natt och med frukost i magen packade vi in oss i bilen igen och styrde kosan mot Läckö Slott.

Vi strosade runt utanför en stund innan vi bestämde oss för att köra en riktigt turist runda och gå in på slottet och kika där med. Det är ganska mäktigt tycker jag, att gå in i så gamla byggnader. Tänk så många fötter som har trampat på de golven. Kungligheter, tjänstefolk, fattiga och rika. Det finns så mycket historia ( och rum) på slott som detta.

Efter slottsbesöket var det lunchdags, min matklocka ringde rejält och vi tog oss till Spiken, det lilla fiskesamhället, för att äta den berömda rökta laxen. Mums! Men varning för mycket folk. Det är ett populärt utflyktsmål.

Stora Stenbrottet

Vi återvände till Kinnekulle efter lunch, inte för att cykla denna gången utan för att jag hade fått nys om att det finns ett kalkstensbrott där. Jag ÄLSKAR dem. Det är något magiskt med vattnet där. Det blir så klart och jag får nästan alltid utomlandsvibbar. Vi gick ett varv runt brottet och jag blev akut badsugen men höll mej. Jag vet inte om man får bada där?

Visst känns det som utomlands?
Den här utsikten liksom!
Gudhem Klosterruin

Vi började sick sacka oss hemåt via småvägarna med Gudhems klosterruin som delmål på vägen. Jag har så länge velat se den men aldrig fått tummen ur. Eftersom jag dessutom är förtjust i Arn-böckerna så är det ju extra roligt. Återigen… förtjust i gamla byggnader. Så coolt att se något med anor från 1100-talet.

Han med världens tålamod med mej när jag ska smyga runt över allt och kika.

Akut hungrig nu, svängde vi in i Falköping, köpte en pizza och åkte upp till Mösseberg för att äta kvällsmat, titta på utsikten och givetvis gå några hål på frisbeegolfbanan. Vi åker ju aldrig någonstans utan våra discar.

Tack för utsikten Falköping.

När jag bytte skor mot hjul

Jag har inte skrivit på länge. Jag vet. Jag har bara inte riktigt vetat vad jag ska skriva och hur jag ska formulera mej.

Jag har haft sorg! Det är det bästa jag kommer komma fram till. Jag har sörjt min löpning och låtit mej ta min tid. För man måste gå igenom sorgen för att komma över den.

Åh! Jag saknar denna känslan

Det gör ont när jag springer. Det är den krassa sanningen. Ibland går det, ibland går det jävligt dåligt rent ut sagt. Så just nu springer jag inte. Och har knappt gjort det på ett år. Ja, jag vet.. jag borde gå till läkaren med det men jag har inte fått tummen ur. Däremot har jag varit hos en sjukgymnast och kolla med ultraljud och han misstänkte att jag har en broskflärp ( läskigt ord!) som är skadat och skaver på muskelfästet när jag springer. Det är den enda diagnos jag har just nu.

Det finns två sätt att hantera det på. Sura ihop helt och sluta träna, eller fokusera på vad jag kan göra istället. Jag väljer det sista alternativet. Jag tycker ju om att träna annat med. Så jag har långsamt börjat bygga upp min styrka igen. Med mycket fokus och lyhördhet till vad kroppen tycker och jag har köpt mej en mountainbike!

Premiärturen gjordes för lite mer än en månad sedan.

Japp, jag har köpt en cykel. Jag som inte tycker om att cykla. Men nu är den här och då är det bara för mej att använda den tänker jag. Den är orange, har bromsar som inte skriker och utmanar mej å det grövsta. Aldrig har jag väl varit så koncentrerad i skogen som jag är när jag sitter på den där rackarns cykeln. Jag vet inte hur kul jag tycker det är, men jag vet att jag får brutal mjölksyra i benen, jag utmanar mina rädslor varje gång och jag blir även lite bättre allt eftersom. Det går inte fort, det är inte snyggt, men jag tar mej långsamt framåt. Emellanåt släpandes på metallskrället men ändå framåt.

Som tur är älskar Blondinen att cykla och på så sätt blir det även lättare för mej att ta mej ut. Vi har t.o.m. planerat för en kortare cykelsemester nästa vecka. Och vid midsommar var vi uppe i Dalarna och mys-cyklade med våra kompisar. Så det finns kanske hopp även för mej. För kan jag inte springa i skogen, så får jag väl cykla i skogen. Kärleken är inte där än, inte som för löpningen men jag hatar det inte. Vem vet? En dag kanske jag med blir förälskad i metallskrället.

Älskar fortfarande skogen

Webkurs Hemmaträning 6 veckor

Just nu är världen upp och ner och vi kämpar hårt för att hålla någon typ av normalitet i livet

Många sitter hemma hela dagarna, känner sej ensamma, känner oro. Och ärligt, det är sjukt trist att allt är inställt just nu. Livet är kanske inte som mest glittrande just nu för många och känslan av maktlöshet är stor.

Därför är det så viktigt att vi VERKLIGEN tar hand om oss själva. Och ett av de bästa sätten att ta hand om sej själv är att träna. Det ger oss så mycket i form av adrenalin, endorfiner och dopamin. Det får oss att bli glada, ger energi, är stressreducerande och gör oss starka.

VI FÅR INTE SLUTA TRÄNA! Däremot får vi kanske anpassa vår träning och kanske får lov att träna hemma.

Och just när det kommer till hemmaträningen har jag och Madeleine verkligen gjort vad vi kunnat för att göra det lätt och tillgängligt för dej. Vi har fixat ett upplägg så att du bara kan köra på hemma och inte behöver fundera på vad du ska göra.

Vi har knåpat ihop en grym web-kurs där du får 6 veckors hemmaträning. Hur bra!?

Du får tre pass i veckan. Ett funktionellt pass ( det är lite flåsigare och mer cirkelbaserat), ett lugnare bål- och rörlighetspass och ett mer traditionellt styrkepass.

Alla passen kommer med en film så du kan se hur övningarna ska se ut, samt med skriftlig instruktion så du vet hur passet är uppbyggt samt vad du ska tänka på. Allt för att du ska kunna träna så lätt som möjligt.

6 veckors hemmaträning

3 filmade pass med skriftliga instruktioner

1 Funktionellt pass

1 Bål och rörlighets pass

1 Styrkepass

Utrustning:

  • Hantlar, vi rekommenderar ca 5 kg
  • Kettlebell, vi rekommenderar runt 12 kg
  • Långt gummiband, med eller utan handtag,
  • Miniband ( Går att beställa här)

Vid beställning för du en länk till ett Google Drive dokument och därifrån kan du sedan ladda ner filmer och instruktioner så du kan spara dem på din dator eller mobil. På så sätt har du alltid kvar kursen.

Kursen kostar bara 495kr och du beställer den här

Löpkurs för nybörjaren

Efter en knackig vår så är jag äntligen pepp igen och laddad till tänderna för hösten.

Svalare vindar gör vädret perfekt för löpning och visst är det nu det är perfekt att komma igång? Kanske har du gått och funderat på att börja springa men inte riktigt fått tummen ur, eller bara känt att det känns motigt och inte riktigt vet hur du ska börja?

Låt mej hjälpa dej!

I åtta veckor guidar jag dej från de första löpstegen till att orka springa i 30 minuter utan att stanna. Vi fokuserar på glädje och känsla snarare än tid och prestation.

Programmet ger dej två jogg/gågging pass per vecka. Dessutom får du två filmade styrkepass och tekniktips så du blir en hållbar och stark löpare med rätt förutsättningar.

Vi startar igång den 21 september 2020

Kostnad 595kr mot faktura

Anmälan görs via Mail till:

samantha@borasmassagen.se

Anmälan är bindande!

Hoppas vi ses i höst och får uppleva löparglädjen tillsammans.

Vart tog löpningen vägen?

Jaaa… det har inte blivit så mycket skriv om löpning på sista tiden av en enkel anledning. Jag springer inte riktigt lika mycket just nu.

Jag är ute och lufsar lite. Utan klocka, utan några krav på mej och lite utan samma glädje. Anledningen? Min kropp har gått lite på strejk. Den vill liksom inte riktigt. Så jag smyger runt, tassar försiktigt och tränar lite annat.

Men det är ok. Jag tror att det är ett litet svar på den stress som kom med Corona och kanske ett svar på alla år med full fart, tre jobb och 12-timmars dagar. Jag har älskat varje sekund men nu, när tempot går ner lite är det som om jag med behövde en paus. Så jag låter kroppen få göra lite som den känner för, stressar inte upp pulsen, låter benen få sura i uppförsbacken och låter dem gå och ser till att njuta av allt det vackra som naturen bjuder på nu istället.

Det är ok. Man måste inte alltid vara på topp. Jag kommer springa igen, så där när benen jublar men just nu får det bli lite sådär som det funkar, kanske blir min joggingtur en promenad, kanske vaknar benen till liv efter en stund, och när de vaknar njuter jag! Älskar jag varje steg, bubblar av frihet när pulsen ökar.

Så, snart, snart kommer det ett inlägg om när det är så där jumlans härligt att springa igen, jag lyckades igår få till tre km som kändes bra så det är på G, men tills dess blir det lite annat.

Minnen från en fantastisk löprunda i Malaga

Lilla hjärtat och pastafloppen

Vilken omtumlande helg det varit.

Mitt nyhetsflöde har varit å ena sidan varit översvämmat av rapporter gällande Esmeralda, Lilla Hjärtat. Den lilla treåringen vara mamma nu är åtalad för mord. Det värker i mitt hjärta. Hur kan en vuxen människa göra så mot ett litet barn? Det är över all sans och förnuft. Vi ska skydda barn, inte skada, droga och döda dem. Att vårt samhälle fortfarande ser till de biologiska föräldrarnas rätt framför barnens rätt till ett lyckligt liv. Att man tar en utsatt liten flicka från en fosterfamilj där hon fått var just en liten flicka tillbaka till hennes biologiska föräldrar trots att varningsflaggor vajade. Att man tillåter ett barn att lämnas vind för våg till vuxna med missbruksproblematik, utan insyn, utan kontakt med omvärlden. Hon kunde inte be om hjälp även om hon hade velat.

Jag in bara hoppas att denna lilla flickas liv inte togs förgäves utan att det äntligen blir en lagförändring som gör att vi skyddar barnen.

Å andra sidan har alla sociala medier bombaderats av en känd man som tagit offerkoftan till en helt ny nivå. Att sitta där i tv och på sociala medier och gråta ut för att man är så jävlas lycklig att man måste förstöra det för sej själv genom att våldföra sej på en utsatt kvinna gör mej mållös. Det finns ingenstans där hans aktiva val är försvarbart. Att utsätta en redan utsatt kvinna för en våldtäkt och sen få lov att tycka synd om sej själv. Det är inte ok. Det är inte försvarbart någonsin. Oavsett om du är kändis eller inte. Att var 10 man tycker att det är ok att köpa en annan människas kropp gör mej illamående. Att någon tycker att de har rätten till att dominera en annan person får mej att kräkas. Och att det sedan finns folk som vurmar för den ”stackars mannen” som har haft ett tufft liv/bara gjort ett misstag, vem har inte gjort det/ eller anser att hon har gjort ett val och där med allt är frivilligt får mej att vilja slå hårt på något! Han får ett ansikte och hon, hon är en skugga i bakgrunden, en icke person, något blurrigt.

Om vi bortser från det fruktansvärda att förgripa sej på en annan människa ( som båda fallen handlar om) så lämnar det djupa sår i människor runt omkring. Lilla Hjärtats fosterfamilj sörjer. Kändisen sambo men framförallt hans barn! Fy fan! Hans barn! Hur förklarar man för ens kompisar att ens pappa köper sex av utsatta kvinnor?

Det enda som man kan se som positivt med detta är att det förhoppningsvis nu kommer en lag som ska skydda våra barn! Att vi förhoppningsvis får bättre tillsyn, säkrare hem och lättare att ge barnen rättigheter snarare än de vuxna. Att vi kommer ett steg närmare till att låta varje unge få vara just det, en unge. Fylld av liv, nyfikenhet och förhoppningsvis kärlek.

Och att samhället återigen blir påminns om att det finns så många kvinnor som blir utsatta, misshandlade, drogade och våldtagna. Varje dag, varje timme hela tiden. I vårt skyddade fina samhälle. Vi kan inte bara blunda och tro att detta händer någon annanstans. Att du faktiskt kanske känner en man som löper sex. Att organisationer som Talita och nätverk som Inte din hora får uppmärksamhet.

Vi får aldrig någonsin blunda för detta. Jag vet hur ett barn som blivit utsatt för psykisk och fysiskt misshandel ser ut. Jag har tittat in i deras ögon. Och jag vet också hur de kan bubbla upp och bli levande och glada igen i rätt familj. Inte den biologiska, utan rätt familj. Den där familjen som ger glädje, kärlek, trygghet, skratt och en famn att krypa upp i när det behövs.

Och jag kan nästan garantera att du, liksom jag, känner en kvinna som blivit utsatt. Som blivit våldtagen, blivit utsatt för psykisk misshandel, som blivit förnedrad och som bara förväntades att fortsätta le, puffa till håret och fortsätta vara där de var. Men även här har jag sett hur många lyckats resa sej, få ett värdigt liv, få omges av kärlek och inte fan begår de brott mot andra och skyller på sina övergrepp eller taskiga barndom.

Så, jag hatar att jag behöver säga att jag är feminist, för jag vill inte ens att det ordet ska behöva finnas. Jag hatar att behöva säga att jag står på barnens sida, att jag aldrig skulle kunna skada de små, det ska vara varje människas naturliga inställning. Jag avskyr att jag ens ska behöva säga att vi behöver empati, kärlek, respekt, jämställdhet, vänlighet och glädje för DET BORDE VARA EN SJÄLVKLARHET!

Och du, tack! Tack för att du orkar läsa mina tankar.

Ljummen potatissallad ,mumsigaste grill-tillbehöret!

Älskar att grillsäsongen är på G! I vår familj grillar vi visserligen året runt men nu när värmen börjar smyga på blir det ännu oftare.

En ljummen potatissallad är perfekt till grillat och så snabbt och enkelt att slänga ihop. Och med färskpotatis, I’m in heaven!

Koka upp lagom mängd potatis, låt den svalna lite, dela och lägg i en bunke.

Blanda i hop med salladslök, körsbärstomater, någon matsked créme fraiche och krydda med flingsalt och peppar.

Just innan servering rör du i några nävar ruccola. Et Voilà! Snabbt, enkelt och smarrigt! Servera den gärna när den fortfarande är lite ljummen.

Vad gör du med din tid?

För många är livet lite annorlunda nu och många har helt plötsligt mer ledig tid på sin tallrik. Men vad gör du med den?

Hur ofta hör man inte att folk, inklusive mej själv, önskar sej mer fritid och nu, voilà, har vi fått det. Men nu, helt plötsligt, vet man inte vad man ska göra med all extra tid. Jag hör till och med många som tycker det är jobbigt att vara hemma så mycket. Men visst är det så ofta? Gräset är grönare på den andra sidan.

Det jag tycker är viktigt är att försöka fokusera på det positiva. Visst, jag har mindre jobb, vilket för min del innebär en förlust ekonomiskt, men många går faktiskt hemma med nästan full lön. Det är stor jäkla förmån i mina ögon! Du får mer fritid och förlorar bara några kronor på lönen. Att gnälla och gnissla över det anser jag nästan bara vara bortskämt. Vi har det fantastiskt bra!

Vad ska man då göra med all sin nya lediga tid?

Till att börja med… Gå ut! Ta en promenad, ut och jogga, rör dej i naturen. Just nu är det magiskt vackert ute! Vitsipporna blommar! Björkarna får musöron och det är knoppar överallt. Dessutom har vi gratis konsert varje dag så småfåglarna sjunger så att hjärtat brister. Hur man man inte bara njuta av det? Ut i naturen och rör på dej helt enkelt! Vi har typ världens vackraste natur. Punkt!

Så här vackert har vi det alldeles nära där vi bor.

Många, inklusive mej själv, har plockat upp odling av olika slag. Blommor, grönsaker och ärtor. Visst alla har inte en trädgård att odla i men mycket går fint att odla inne eller på balkongen. Har du testat att plantera en avokadokärna? Eller tomat? Det går fint att bara lägga en tomatskiva på jord. Jag har dessutom testat att sätta en kärna från passionsfrukt i jord för att se om den kommer. Det finns ett behov av att rota oss när det svajar runt omkring och att stoppa fingrarna i jorden måste väl ändå vara det bästa sättet?

Här hemma planteras det om för glatta livet just nu! Dessa vackra palettblad fick jag adopterad.

Att plocka fram din kreativa sida är ett annat. Pyssla, det är perfekt tillsammans med barnen. Kanske ska du testa att måla? Skulptera med lera? Eller varför inte leka loss i din garderob? Hur kan du styla de kläder du har på ett nytt och roligt sätt? Kanske jobba med färger, teman eller tex låttexter? Det finns många roliga utmaningar på tex instagram.

Färgtema Rosa. Så roligt att få leka i garderoben och använda kläder man inte använt på ett tag.

Lär dej något nytt! Ta en kurs i något. Det finns massor av distanskurser och fiffiga saker att lära sej på tex youtube. För visst är det nu det är perfekt att lära dej den där franskan du så gärna ville lära dej. Tänk vad bra när du sitter där i Paris, på ett soligt café och gör din beställning på franska!

Tur för mej att kaffe typ heter kaffe överallt. Lyckade ju till och med lösa det i Nepal!

Men framför allt… njut av att du förhoppningsvis är frisk, att vi går mot sommaren, att vi fortfarande kan träna, röra oss ute, givetvis med respekt för andra, och att det kommer en ny dag imorgon med.

Och du, livet blir inte roligare än vad du gör det till, så se till att du har roligt!

Tjoho för livet liksom💙
Happy Cookies

Jag drömmer om…

Att gå barfota i daggvått gräs.

Att ligga på mage på en brygga och fiska krabbor.

Äta en långsam brunch tillsammans med familj och vänner.

Somna i en hängmatta.

Gosa ner näsan i en mjuk katthals

Känna mormors sträva hand mot min kind.

Dåsa bort på solvarma klippor

Dansa som en galning i paljetter till medryckande musik.

Gå i skogen med morfar.

Uppleva fåren på Skottlandshögland tillsammans med mina bästa vänner.

Låta blicken svepa över ett vallmofält.

Dricka öl på en sandstrand i Mexico.

Låta havet svepa över mina bara fötter.

Det och mycket mer drömmer jag om just nu. Vad drömmer du om?

Som en dröm

Kom igång med din löpning!

Jag hör ofta folk som säger att de så gärna skulle vilja börja springa men att de inte kan, att de är för tunga, att det är så jobbigt.

Och ja, löpningen kan vara jobbig. Speciellt i början. Man tittar på alla som springer och tänker att man nog med ska klara av fem kilometer och känner hur besvikelsen blommar upp när man kanske redan efter några 100 meter känner blodsmak i munnen och mjölksyran i benen. Men när man knäcker koden och klivit över tröskeln då är löpningen magisk!

Ett av de vanligaste felen man gör som nybörjare är att man går ut för hårt. Man springer helt enkelt för snabbt. Det är varken roligt eller inspirerande att springa då.

Mitt första tips är att börja med ”gågga” Blanda gång med kortare jogging bitar. I början kanske man går en minut och joggar en minut. Jag säger alltid till mina nybörjare att det ska kännas lätt och när de är klara så ska de känna att de hade orkat en stund till. Detta för att lämna träningen med en bra känsla istället för att känna dej knäckt.

Jag rekommenderar även alltid att man sätter en tid man ska vara ute, snarare att stirra sej blind på en distans. I början kanske det räcker med 20 minuter med blandad gång och jogg.

Allt eftersom ökar man både joggdelen på gåggandet och tiden man är ute tills man känner att man är redo att kanske jogga 15 minuter utan att stanna. Och vips har man lyckat springa en längre tid sammanhängande.

Mitt andra tips är att sätta upp realistiska mål. Du kan ha ett stort mål men det är så viktigt med delmål, små segrar på vägen. Och de sak vara nåbara! Speciellt i början är det viktigt att ha mål du känner att du klarar av. Det kan vara att jogga 20 minuter på raken. Att orka hela vägen upp för den där backen. Att klara 5 eller 10 km. Det är du som sätter målen! Och glöm för all del inte att fira när du når dina mål! Du kanske får köpa den där nya löparjackan, använda en speciell duschtvål, unna dej en ansiktsmask.

Mitt tredje tips är att boka en löpdate med en kompis. Kanske känner du någon som också springer eller som håller på att komma igång? Boka in en löpdate med den personen! Då har du ett tid att passa och större sannolikhet att du inte hoppar över passet. Många säger att de inte vill springa med någon annan för de springer så sakta, men det är just det som är det fina i kråksången. Löpning är anpassningsbart. Kanske kan din ” snabba” kompis springa backen två gånger? Eller få öka farten en liten stund, vända och komma tillbaka? Det finns många lösningar och är fantastiskt trevligt!

Andra små tips är att testa om du gillar att springa i skogen eller asfalt? Och kanske variera rundorna lite så det inte blir slentrian. Glöm inte att när du springer i skogen och på stigar så går det generellt långsammare men är så nyttigt för alla dina små muskler.

Du kanske gillar att springa samtidigt som du lyssnar på musik, en bok eller en pod? Eller så uppskattar du att höra naturen runt omkring dej?

Och glöm inte att fylla på med lite energi och vätska innan du springer. Att få i sej något cirka två timmar innan kan göra att du har lite mer energi när du tränar .

Har du fler frågor eller vill du ha hjälp med att komma igång? Tveka inte att höra av dej till mej.

Och glöm inte… det ska finnas glädje med att springa❤️