MammaMage utbildning

Fantastiska Katarina Woxnerud instruerar

Två mycket intressanta och givande utbildningsdagar i Stockholm är slut.

Jag och min kollega Madeleine har utbildat hos MammaMage.se för att bli än bättre på att kunna främja och hjälpa kvinnors hälsa under och efter graviditet och att på ett säkert sätt kunna hjälpa dem tillbaka till ett aktivt liv.

Utbildningen var väldigt inspirerande och jag har fått mej väldigt mycket samtidigt som det känns skönt att det tankesätt jag har är sunt och fungerar. Att sedan vår lärare Katarina Woxnerud är otroligt kunnig, galet inspirerande och en fantastisk pedagog gör att jag lämnar utbildningen med bara guldstjärnor att dela ut.

Utbildningen har både innehållit praktik och teori och vi har pratat om anatomi, vad som händer i kroppen under och efter graviditet. Hur man på bästa sätt ska bygga upp funktionen i kroppen efteråt, hormoner, nördat in på muskelfibrer och rektus diastas.

Vi har tittat på träning allt ifrån att hitta tillbaka till att aktivera bäckenbottenmuskulaturen till hur man successivt bygger upp kroppen igen för att kunna återgå till tyngre träning och kunna återgå till tex löpning och styrketräning.

Återigen fascineras jag över hur fantastisk kvinnokroppen är och hur stark och uthållig den ändå är.

Jag kommer behöva träna på fantastiska mammor för att kunna få min certifiering och kommer erbjuda tider efter sommaren till ett bra pris. Så nyblivna mammor eller mammor med problem efter graviditet är varmt välkomna att boka!

Löparknä – en av de vanligaste skadorna.

En av de vanligaste skadorna som drabbar löpare av alla nivåer, motionär till elitlöpare är löparknä. Det är en skarp, huggande smärta som oftast uppstår på utsidan av knät, höjd med knät eller strax under knät.
Smärtan uppstår inte direkt när man börjar springa utan kommer efter en liten stund. För de flesta hugger det till på ungefär samma distans. När jag hade det kunde jag springa 8 km och sedan högg det till som en kniv och det gick inte att springa ett steg till.

När man vilar, lugnar sig oftast smärtan, men dyker upp igen vid nästa löptur. Det kan även göra ont när man går ner i trappor eller suttit ner. Man kan även få en svullnad på utsidan av knät och ibland smärta vid promenad, framförallt om man låtit detta pågått ett tag. Oftast får man löparknä då man stegrat sin löpning för snabbt. Det gäller distans, antal pass eller att man snabbt ökat tempot.
Att bålen och höften inte är tillräckligt stark och kan stå emot kraften i löpningen är ett annat bekymmer som kan leda till att du kompenserar rörelsen och får problem med knät.

På lårets utsida sitter en fascia som heter Ilotibialbandet ( IT-bandet). Den fäster vid stora sätesmusklen upptill och på ett utskott vid knät. Detta band kan få spänningar och klämmer då andra vävnader vilket genererar smärta. Spänningarna kan komma uppifrån, genom spända alternativ svaga, höft och sätesmuskler eller nedifrån. Pronerar du kraftigt eller har ett kollapsat fotvalv kan det leda till att du får problem med löparknä.

Att sedan förbättra sin löpteknik och hållning motverkar löparknä.

Många använder en foamroller för att massera utsidan av låret och på så sätt minska symptomen. Det kan hjälpa men man bör ha i åtanke att det inte är en lösning på problemet utan bara dämpar symptomen. Att dessutom styrketräna baksida lår och rumpa är ett bra sätt rehaba och att hålla sej skadefri.

När du får en idrottsskada är det alltid bra att ta kontakt med en fysioterapeut, naprapat, kiropraktor eller annan terapeut för att få hjälp med att tex justera tillbaka bäckenet och få råd och tips om övningar för att snabbt bli bättre.

Mina favoritövningar för rehab fokuserar mycket på baksida lår och sätet där vi ofta är svaga. Nedanför har jag länkat några övningar. Klicka på länkarna för att se en video på övningarna. Det är min kollega Madeleine som instruerar på filmerna.

Musslan

Höftlyft med gummiband

Duckwalk

Deadbug

Alternativträna under tiden, spring inte om det gör ont. Crosstrainer, cykla, simma, styrketräna. Bara för att man har en skada innebär det inte att du måste sitta still. Och som alltid tjatar jag om, gör din rehab! Ju flitigare du är desto snabbare kommer du tillbaka till löpspåret igen. Men var smart! Börja inte förtidigt. Öka löpningen successivt och kom ihåg varför du fick löparknäet!

Lev för fan!

Den här helgen har vart en berg och dalbana för mej känslomässigt.

Å ena sidan har jag haft en fantastisk helg och umgåtts med min familj och några av de bästa människor jag vet. Vi har skrattar, upplevt, kramats, pratat och ätit gott. Jag älskar mina vänner och ser dem som min familj. Att få tillbringa tid med dem gör mej alltid lycklig ända in i själen.

Å andra sidan har jag haft ont i hela mitt hjärta med tanke på Terese Alvén som för några dagar sedan fyllde 37 år och som igår valde att somna in för att slippa lida. Terese som var så full av liv, som inspirerat så många och som hade hela livet framför sej. En aggressiv cancer har dämpat en stjärna, men hennes stjärnstoff kommer alltid glittra. Jag och många fler gråter, känner och förstår inte.

Livet är så skört och vi är så fast i våra ekorrhjul att vi glömmer att leva ibland. Detta var ytterligare en påminnelse om att vi måste leva våra liv nu! Det finns inget sen. Lev till fullo! Älska med hela hjärtat. Känn med alla sinnen. Skratta så tårarna sprutar och låt inte vardagen döda nyfikenheten.

Jag blir mer och mer påmind om att njuta av mitt liv till max och att fokusera på det som är viktigt i livet. Att uppskatta de små sakerna i livet och inte ta någonting för givet. Jag är tacksam för allt jag har och jobbar på verkligen att leva här och nu. Sortera bort det som tar energi och är negativt och fylla livet med människor och upplevelser som fyller mitt inre med glitter.

Så lev för fan! Njut av att du lever! Att du har hälsan och att du för stunden inte behöva ta farväl.

Jag ska leva till max, jag ska springa för Terese och jag ska uppskatta livet! Jag ska leva till fullo och på de sättet hedra de som inte längre finns med oss!

Supertusingar och kettlebells

Måste bara dela med mej av det riktigt roliga träningspass jag gjorde igår tillsammans med Madeleine.

Vi hade bestämt att vi ville springa intervaller för att fira in nationaldagen och Madde var sugen på supertusingar. När temperaturen steg mot 30 grader började jag undra lite om vi inte var riktigt kloka men bestämt är bestämt och det var bara att infinna sej på löparbanan.

Efter en kort uppvärmning var vi redo och höll på att dividera lite om vilken fart vi ville ligga i. Jag kände mej tung i kroppen och var orolig för värmen men vi tänkte vi satsar på en i taget och kör så gott vi kan.

Första gick som en dans och vi bara matade på i kontrollerad fart på banan. Tvåan fungerade lika lätt. Vid intervall nr tre tjoade Madde till att hon kände sej stark och hon började öka farten och jag hängde på. Fjärde gick i ett rasande tempo och jag kände att den sista 400-ingen slet och jag kände mej nöjd men Madde var sugen på en till. Efter en tankepaus och lite vatten laddade jag och och sprang med. Våra sista intervaller gick under 4 min fart vilket är snabbt för oss båda och speciellt i den hettan! Vi var så sjukt nöjd med oss själva!

Vad vi sprang?

100-200-300-400 m med 30 sek gåvila och 2 min setvila. Detta gjorde vi fem gånger.

Jag hade dessutom haft den förträffliga idén att vi skulle köra ett kortare kettlebellpass efteråt. Om vi ändå tränade kunde vi lika gärna köra på. Så vi hade båda tagit med oss kettlebells. En tyngre och några lättare. Då vi var lite möra efter intervallerna men endorfinhöga så valde vi en kortare AMRAP på 15 min

10 deadlift 20/24 kg

10 pushpress 8 kg

10 airsquat

Sjukt jobbigt efter löpningen men så roligt. Toksvettig och lätt darrig var status når passet var slut.

Hofsnäs Bootcamp

Igår gick vårt första Bootcamp på magiskt vackra Hofsnäs av stapeln.

David, Madde och jag ( som utgör Team at Core) var prilligt nervösa och förväntansfulla över vad våra deltagare skulle tycka om vad vi hade kokat ihop!

20 fantastiska kvinnor kom! Fy fasen vilka guldklimpar. De bjöd på gott humör, grym kämparglöd, skrattade, krigade, lät mjölksyran spruta och gjorde allt de kunde precis hela tiden. Vem brydde sej om att solen inte strålade, att gräset var regnblött och att vinden rufsade om håret.

Funktionell styrkefys, rörlighet och core på ett annorlunda sätt, föreläsning, Silly Walk och avslutningen med allt möjligt bus. Vad vi än serverade dem matade de i sej övningarna, kämpade och slet och gjorde det med ett leende och ett ljuvlig humör. Återigen känner jag mej vansinnigt lycklig över att jag får jobba med detta! Energin som jag får av alla fantastiska kvinnor gör mej så glad in i själen och jag är alltid lika tacksam för dessa möten.

Håll i hatten, för här kommer en bildbomb från gårdagen!

Träningsmotivation?

Motivation till träning, hur funkar det egentligen? Kommer den bara till dej eller behöver du jobba för den?

Jag kan nästan lova dej att du inte kommer bli supermotiverad till träningen genom att sitta i soffan och käka chips. Motivationen till träning kommer, precist som kreativitet, genom arbete. Att göra sina pass fast man inte känner för det, att göra de där rökiga passen där man bara vill grina sej igenom och göra dem om och om igen. Det finns inga genvägar. Bara att göra det.

Alla som jobbar med kreativa yrken vet att det krävs disciplin och fokus för att behålla sin kreativitet. Detsamma anser jag att det gäller med motivation till träning. Jobba dej igenom de sega passen så kommer motivationen tillslut.

Just nu har jag en period ( läs cirka fyra månader ) där motivationen inte infunnit sej. Jag har varit sjuk, haft en puls som krånglat och sen kom pollensäsongen. De flesta passen nu är motiga, pannbenskrävande och inte helt glädjefyllda. Men det jag har är disciplin! Jag gör mina pass, tuggar på, biter ihop när jag vill ge upp och gör så gott jag kan. Förr eller senare kommer det att släppa! Jag börjar tycka att det är segt, men jag kommer inte att ge upp. Det kommer släppa, motivationen kommer att komma och den där uppriktiga träningsglädjen kommer att komma tillbaka.

Idag sprang vi intervaller på bana. Att springa intervaller när kroppen är sur är en utmaning, att dessutom som idag ha mensvärk från en annan planet gör utmaningen lite större. Men jag valde ut ett favoritpass och hade grym pepp av Madeleine, Tess och Camilla längs med banan. Bet ihop, fortsatte springa trots kroppen ville lägga ner och slutförde! Och hur surt det än var så har jag min disciplin, arbetade mot motivationen och njuter av känslan efteråt att jag har ett pannben som tar mej långt!

Hur tänker du gällande motivation och att bara fortsätta jobba när den sviktar?

Äventyrssugen

Nu längtar jag efter november så jag håller på att bli knasig! Det är första gången i hela mitt liv jag räknar ner dagarna till den månaden. Varför undrar du kanske nu? Jag ska ju åka till Nepal och vandra i Himalaya med min älskade vän Sara!

Vi har nu bokat vår resa via Rosa Bussarna så nu är det på riktigt. Jag är ett steg närmare min stora dröm om att få vandra i Himalaya och att få se Mount Everest. Ända sen jag lyssnade på en föreläsning av Göran Kropp på 90 -talet drömt om att få åka till Nepal och få uppleva de mäktiga bergen. Så när Sara frågade om jag ville åka med henne svarade jag JA utan att ens tänka efter.

Under fem dagar kommer vi att vandra i bergen och kommer att se kända toppar som Annapurna och världens sjunde högsta berg Dhaulagiri. Och som om det inte vore nog, vi har bokat en helikoptertur för att flyga över Mount Everest! Två drömmar på samma gång liksom! Jag bubblar redan av förväntan! Jag älskar känslan. Det är lite som när man var liten och vaknade tidigt tidigt på julafton. Den känslan har jag redan nu!

Jag har lite saker på min inköpslista som jag måste komplettera då jag inte har allt. Förmodar att jag kommer behöva köpa en ordentlig sovsäck och har spanat in en från Haglöfs modell Ursus -9 och behöver kolla upp hur de vill att vi ska packa då vi kommer att ha bärhjälp. En rejäl dagsryggsäck har jag redan och köpte mej ett par sköna vandringskängor i vintras så jag ska hinna gå in dem. Som tur är tror jag att jag är rätt så kittad när det kommer till kläder eftersom jag ofta tränar utomhus så där tror jag att jag har det mesta. Och sen måste jag vaccinera mej!

Jag längtar så efter att få uppleva naturen, kulturen och äventyret. Och att få göra det med en av mina bästa vänner gör det hela lite mera magiskt. Vi två har alltid roligt och samarbetar alltid bra tillsammans. Älskar att jag redan lever på känslan av att jag ska få uppleva allt detta. Och TACK älskade Sara för att du har lika mycket vagabondblod i dej och aldrig tackar nej till ett fantastiskt äventyr.

Älskade Äventyrskompis
Längtar efter att få uppleva färger, dofter och former