Efter en knackig vår så är jag äntligen pepp igen och laddad till tänderna för hösten.
Svalare vindar gör vädret perfekt för löpning och visst är det nu det är perfekt att komma igång? Kanske har du gått och funderat på att börja springa men inte riktigt fått tummen ur, eller bara känt att det känns motigt och inte riktigt vet hur du ska börja?
Låt mej hjälpa dej!
I åtta veckor guidar jag dej från de första löpstegen till att orka springa i 30 minuter utan att stanna. Vi fokuserar på glädje och känsla snarare än tid och prestation.
Programmet ger dej två jogg/gågging pass per vecka. Dessutom får du två filmade styrkepass och tekniktips så du blir en hållbar och stark löpare med rätt förutsättningar.
Vi startar igång den 21 september 2020
Kostnad 595kr mot faktura
Anmälan görs via Mail till:
samantha@borasmassagen.se
Anmälan är bindande!
Hoppas vi ses i höst och får uppleva löparglädjen tillsammans.
Jaaa… det har inte blivit så mycket skriv om löpning på sista tiden av en enkel anledning. Jag springer inte riktigt lika mycket just nu.
Jag är ute och lufsar lite. Utan klocka, utan några krav på mej och lite utan samma glädje. Anledningen? Min kropp har gått lite på strejk. Den vill liksom inte riktigt. Så jag smyger runt, tassar försiktigt och tränar lite annat.
Men det är ok. Jag tror att det är ett litet svar på den stress som kom med Corona och kanske ett svar på alla år med full fart, tre jobb och 12-timmars dagar. Jag har älskat varje sekund men nu, när tempot går ner lite är det som om jag med behövde en paus. Så jag låter kroppen få göra lite som den känner för, stressar inte upp pulsen, låter benen få sura i uppförsbacken och låter dem gå och ser till att njuta av allt det vackra som naturen bjuder på nu istället.
Det är ok. Man måste inte alltid vara på topp. Jag kommer springa igen, så där när benen jublar men just nu får det bli lite sådär som det funkar, kanske blir min joggingtur en promenad, kanske vaknar benen till liv efter en stund, och när de vaknar njuter jag! Älskar jag varje steg, bubblar av frihet när pulsen ökar.
Så, snart, snart kommer det ett inlägg om när det är så där jumlans härligt att springa igen, jag lyckades igår få till tre km som kändes bra så det är på G, men tills dess blir det lite annat.
Kostnad 2995 kr/person i dubbelrum, inkl alla måltider, träning, SPA, övernattning samt goodiebag. Anmälan är bindande, betalning sker på faktura 30 dagar (fakturaavgift 39 kr) eller via swish inom 10 dagar.
Hur gör man egentligen för att komma igång och få det att hålla hela livet?
Detta är inget facit och det fungerar olika för alla men här är några tips som jag tycker fungerar för de flesta när det kommer till att börja fokusera på sitt hälsosamma liv.
1. Allt är bättre än inget
Det är det som ska vara tanken snarare än allt eller inget. Du måste inte tillbringa tre timmar på gymmet varje dag för att må bättre. Får du till 20 minuter rörelse är det bättre än att vara stilla sittande. Kan du röra på dej 10 minuter är det bättre än noll. Klyschan med vardagsmotion gäller!! Ta en liten promenad på lunchen om solen skiner, lek med barnen. Börja bana in rörelse i ditt liv
2. Vad tycker du är roligt?
När det kommer till rörelse, vad tycker du är roligt? Ta en funderare och låt lusten styra dej i början. Om du nu avskyr att springa, varför ska du då göra det om det är att dansa som du brinner för? Fundera även på VAR du vill träna. På ett gym, ute, hemma? Om du känner att hemmaträning är din grej, är det då värt att köpa ett gymkort? Och känner du dej osäker på vad du ska göra? Hela internet är fullt av träningsprogram!
3. Avsätt tid för din träning
Att få in träningen i sitt liv kräver lite planering. Mitt bästa tips är att du bokar in ett möte med dej själv i kalendern där du ska träna. I början 2-3 gånger i veckan, så att det inte känns stressigt. Se det som lyxig egentid där du får rå om dej själv på bästa sätt. Det är du värd!
4. Fokusera på vad som är BRA
Titta på dej själv med snälla ögon! Se det fina i dej när du ser dej i spegeln. Hur grym du är som vill må bättre. Hur fantastisk du är som gör medvetna val gälland din kost. Hur du jobbar för att du ska kunna må bra, njuta och leva livets liv. För att du bryr dej om dej själv och ser allt vackert med dej. Du njuter av varje framsteg och stärks av att orken ökar.
5. Sänk kraven
Träningen måste inte vara prestationsinriktad hela tiden. Om du har ett mål, träna resultat inriktat något pass i veckan och låt ett annat vara glädje och njutningsfullt. Det är extra viktigt att tänka på i början. Tänk snarare att allt rörelse är bra än att du måste lyfta x antal kg. Träning ska vara roligt!
6. Tänk träningspraktiskt
Går det att göra träningen enkel för dej? Vilken tid passar bäst? Är det på morgonen innan jobbet? En stund på lunchen? Finns det någon på jobbet som kan träna med dej? Kan du skaffa barnvakt en dag i veckan för att kunna träna? För mej hjälper det att packa min träningsväska på kvällen innan så jag inte behöver springa runt och leta efter saker på morgonen. Ska jag träna på morgonen så lägger jag fram allt jag behöver så det bara är att hoppa i kläderna. Och återigen. En kort stund är bättre än inget. Kanske kan ni turas om med läggningen så du kan få en 20 min promenad på kvällen?
7. Testa olika!
Vet du inte vad du tycker är roligt? Det är lugnt! Testa olika saker för att se vad du tycker är roligt. Gå på ett danspass, åk skidor, gå på bodypump, gå ut i skogen och hoppa i mossan. Bry dej inte så mycket om vad andra tycker utan gör vad DU får glädje av. Och testa gärna mer än en gång. Min personliga erfarenhet är att det ofta tar några gånger innan man ” fattar” en ny träningsform så jag brukar ge det tre gånger innan jag bestämmer mej.
Och glöm inte!!!
Träning och rörelse ska aldrig vara ett ”måste” så byt ut ordet måste mot ” jag vill”, släpp prestationskraven och se om du kanske kan hitta en kompis som vill ta en träningsdate med dej. En powerwalk tillsammans är ju kvalitetstid deluxe. En målbild kan vara bra att ha, det behöver inte vara prestationsinriktat, ha kul eller må bra räcker gott. Se till att sova ordentligt och kom ihåg… Alla har varit nya och känt sej osäkra.
Du kan träna och må bra utan de fräckaste träningskläderna och återigen… Du är bra som du är, du vill bara må bättre!
Kärlek och glitter
Att träna tillsammans är ett fantastiskt roligt sätt att umgås
Så har ännu ett år rusat förbi! Ett år som har varit fantastiskt på så många sätt, fyllt med upplevelser, skratt, kärlek och glitter. Men även en kropp som inte riktigt velat vara med på samma noter som jag, stressigt på många plan och ibland för lite tid tillsammans med de som betyder mest.
Januari började på bra sätt då jag och Magnus tillsammans med Camilla och Daniel skålande in 2019 i Göteborg. En kväll med god mat, gott vin och superbra sällskap. Att sedan börja dagen med en mumsig hotellfrukost gjorde starten på året ganska bra.
Träningsmässigt hade jag en toppenmånad och kroppen kändes stark och snabb. Så stark och snabb att jag och Camilla vann massa fina priser på Icebug Winterrun. Eller, ja, nu kanske det inte var vår speed i löpspåret som var det vinstgivande konceptet utan snarare vår outfit! Vill du läsa mer om loppet gör du det här
Februari började med en riktigt dålig känsla i kroppen och jag var trött, sliten och benen ville inte springa alls. Jag slet med mej själv och fattade ett beslut att jag inte skulle springa några lopp under året då jag kände att kroppen inte svarade som jag ville och jag kände att jag varken ville pressa kroppen eller huvudet. Det kändes som ett bättre år att låta själen och sinnet få vila och göra det som kände bra. Det enda loppet jag skulle springa var det jag och Camilla vann som enhörningar.
Våren rullade på och jag höll mitt löfte om att inte springa några lopp. Däremot ställde jag i april upp som support när några av mina kompisar sprang ett 6-timmars lopp i Göteborg. Bara för att jag inte vill springa innebar inte att jag inte vill hjälpa mina kompisar till prestation och det är en härlig stämning när man är med på ultralopp. Är du nyfiken på en annan del av ultrabubblan kan du läsa om det här
Våren fylldes av jobb, löpning och många skratt. Fullbokade event, att hjälpa andra med löprelaterade mål och skogslöpning utan press var min melodi.
I juni såg jag ett inlägg på Facebook om att en kvinna vid namn Åsa sökte en ledsagare till UltraVasan 45 och utan att jag en tänkte hade jag skickat ett meddelande till henne och vips så skulle jag springa Ultravasan i augusti, trots att jag inte skulle springa några lopp i år. Spontana infall är lite min styrka och svaghet.
Strax innen semestern åkte jag och Madeleine upp till Stockholm och gick en fantastisk kurs, MammaMage. Så skönt att få ännu mer kött på benen när det kommer till bålträning och att stärka kvinnors hälsa ännu mer.
I juli drog jag på tjejhelg i Tylesand innan det var dags för mej att gå in i ultrabubblan som support igen. Min grymma kompis Therese sprang Ultra SM i Ljungskile tillsammans med flera andra kompisar. Det var ett fruktansvärt väder med regn och kyla med alla krigade på som hjältar och Camilla och jag langade energi allt vi kunde. Läs mer om det här
Semestertider och vi njöt av ledigheten och var på små trippar till Stockholm och Köpenhamn. I mina ögon hade vi en perfekt semester med massor av ledig tid och jag kände mej utvilad och redo för att ta tag i hösten med jobb, underbara event och en hel del äventyr.
Det första äventyret började den 17 augusti då jag tillsammans med Åsa skulle ta oss an 45 km i Dalarnas skogar. Vi hade bara träffats en gång innan och sprungit tillsammans så det skulle verkligen bli ett härligt äventyr. Och det blev det. Tillsammans tog vi oss genom skogen och krigade oss igenom skogsstigar, geggapölar och ösregn. Jag är så imponerad av denna kvinna som inte ser några hinder i livet. Har du inte redan läst inlägget gör det pronto! HÄR är länken!!
Några veckor senare var det dags för nästa äventyr. Tre dagars löpning med Camilla i Bohuslän, Icebug Xperience WestCost Trail stod på schemat. Tre dagar i fantastisk natur och ett riktigt njutningsfullt äventyr. Makalös natur, klipplöpning, havsluft, båtresor, spa-tid och ett hotellrum som luktade träsktroll. Att avsluta den tredje dagen med att springa på stranden och låta vågorna svepa över fötterna samtidigt som jag såg mållinjen var fantastisk. Det är verkligen ett lopp jag vill springa igen. Inte på något sätt för att prestationen utan för upplevelsen, naturen, känslan och gemeskapen under loppet. Jag kan varmt rekommendera detta loppet.
Nu började höstens jobb på riktigt och Madeleine och jag var så glada att vi lyckades med att få tre fullbokade event Isaberg Powerweekend, Mom on Retreat och Hofsnäs Bootcamp – Rain Edition Jag är så glad och tacksam för att jag har ett jobb som jag älskar och att jag får en möjligheten att få träffa så många inspirerande kvinnor. Och så tacksam för att jag har en otrolig vän och kollega i Madeleine.
Årets stora äventyr, min Nepalresa närmade sej med stormsteg men först skulle jag hjälpa min vän och ”adept” Emma att klara sitt mål som hon jobbat så hårt för under året, att springa 21,1 km. Hon och Hanna kom hem till mej och vi tog en fin runda runt Torpa och Hofsnäs och som hon klarade uppgiften! Jag var så stolt över Emma när vi var klara. Att se hennes stolthet över sin prestation är värt allt för mej. Men det jag är mest stolt och glad över är hennes nyfunna glädje inför löpningen. Jag kunde inte be om ett bättre avstamp innan min resa.
Den tredje november var det dax! Min drömresa! Nästan två veckor i Nepal tillsammans med min älskade vän Sara. Jag har drömt om att resa till Nepal sedan jag var tonåring och äntligen, äntligen var det dax för mej att få se bergen som alltid lockat mej.
Jag tror inte det var något som gjorde mej besviken på resan, även om maten inte var det min absoluta favorit. Naturen, naturen, naturen. Det bubblar fortfarande i mitt hjärta av lyckan av att ha fått se Mount Everest, haft möjligheten att vandra i Himalaya och att få se hur solen färgar bergstopparna guldfärgade när solens strålar träffade snön under soluppgången. Jag kan bara kalla det för magi, naturens magi och jag är så tacksam för att jag har gjort denna resan och att jag fått dela den upplevelsen med en av mina bästa vänner. Jag skrev ett tredelat inlägg som du kan läsa om här.
December rullade på i full fart, galet mycket jobb och vansinnigt mörk och tråkigt väder men som alltid är det mysigt när advent kommer och jag ser alltid fram emot julledigheten. Att få göra ett litet bokslut på året, se vad jag har tyckt om , vad jag kan förändra, vad jag VILL förändra och hur jag vill se på det nya året.
Nu ser jag fram emot ett nytt spännande år. 2020 kommer bli fantastiskt. Jag känner det i magen. Jag tror på magiska möten, nya äventyr och förhoppningsvis förändringar. För det är genom förändring och möten som man växer och utvecklas.
Jag hoppas även på kärlek, glädje och glitter i livet i mängder för mej, för dej och för alla runt omkring. Det och förståelse, ödmjukhet och öppna sinnen.
Nu är alla datum till vårens event spikade och vi kommer släppa platserna till de olika event på olika datum, se nedan. Samtliga event har begränsade platser så boka redan nu i kalendern vilka dagar vi släpper platserna så du garanterat får en plats på det eventet du vill gå på!
Madde och jag har lyssnat på vilka typer av event ni ville ha till våren och hoppas att ni ska bli riktigt nöjda med vårens utbud.
28-29 mars – Mind For You
Ett yogaevent med meditation, tyst tid och reflektion både ensam och i grupp. Detta är eventet som passar dej som vill jobba med din inre hälsa, inifrån och ut.
Plats, Hökerum, Ulricehamn. Platser släpps söndag den 5 januari.
25-26 april – Isaberg Powerweekend
En helg med utomhusträning, löpning, teamwork och en hel del svett. Trailrunning, höghöjdsbana och workshops om kost och träning. Perfekt för dej som gillar hårt träning, skratt, god mat och gemenskap.
Plats Isaberg, Hestra. Platserna släpps söndag den 2 februari.
9 maj – Hofsnäs Bootcamp
En heldag ( ingen övernattning) med bootcampträning, dvs kravla, dra, kämpa och fightas tillsammans. Tuff träning som blandas med ljuvlig god mat och inspirerande workshops.
Plats: Hofsnäs Herrgård, Länghem. Platserna släpps söndag 23 februari
30-31 maj – Löparlyx
Kombinera löpning med spahäng och inspirerande träningspass med både styrka och rörlighet anpassat för löpare. Morgonjogg, rumpaktivering, och bålträning för löpare, allt i en härlig blandning med god mat och spa! En riktigt lyxhelg för löpare helt enkelt!
Är det hur du ser ut? Hur mycket du tränar? Är det hur du mår?
Idag bombarderas vi av hälsotips till höger och vänster. Ät så här! Se ut så här! Få platt mage på 10 dagar! Drick bara juice!
Men jag undrar uppriktigt vad är hälsa för dej? Kan du se på någon om den är hälsosam eller inte?
Smal var länge en måttstock på hur hälsosam man var. Men stämmer det? Är verkligen den smala tjejen hälsosammare än den som väger några kilo för mycket? Om du är smal och ser ”fit” ut men lever på redbull, snickers och cigg. Eller om du har några kilo för mycket men tränar, rör på dej och försöker äta hälsosamt. Hur kan vi bedöma hur hälsosam du är genom att titta på en person?
Idag har ordet kroppspositivism exploderat men ger det alltid en bra bild? Att vi alla ser olika ut och att det är ok uppmuntrat jag men ska vi förespråka en ohälsosam livsstil? Och då menar jag ohälsosam åt båda hållen.
För mej innebär hälsa att man mår bra inifrån och ut. Att själen är lycklig, att kroppen fungerar som den ska. Att livet är fyllt av positiva vibbar. Att maten jag äter fyller mej med energi och att människor runtomkring mej lyfter, stöttar och älskar mej precis för den jag är. Det handlar väldigt lite om att vågen säger att jag väger något kilo för mycket, att jag inte har magrutor eller att jag har celluliter på låren. Det handlar om att jag orkar med min vardag, att kroppen låter mej gå på äventyr utan att kollapsa och att jag kan fylla mitt liv med glitter.
Men jag är så nyfiken på vad du tycker? Hur bedömer du hälsa?
Hela gänget samlat på toppen efter första dagens trail-runda
Vi gjorde det! Vi rodde i land Isaberg Powerweekend. Vi ville skapa ett event med äventyr, kämparglöd och teamkänsla. Krydda det med vacker trail-löpning i mysigt tempo och låta våra deltagare få glittra. Både av svett men framförallt av att känna att de är oslagbara.
Jag vill rikta ett stort tack till var och en som deltog i helgen. Utan just dej hade det inte blivit så magiskt.
Bildbomb från helgen kommer nedanför! Och blir du lite sugen? Håll utkik, vi kör till våren igen!
Dags för första passet Trust & SupportMagiskt vacker trail löpningVem vill tassa på dessa stigar?Workshop om träningsplanering Dags för höghöjdsbana!Modiga kvinna!Glada och våghalsigaMorgonjogg i höstens färger Cirkel fysen bjöd på kämparglöd och skratt Bästa Madeleine! Kan inte be om en bättre teamie!Vi älskar miniband!Skratt och träning hör ihop Hinderbana Vinst över rampen!Full fart!Sammanhållningen har genomsyrar helgen!Vi hjälps åt att klara hindrenSista passetUpp upp upp Snabb återhämtning innan det är dax att besegra berget igenQueens of the hill!
Stort tack till våra grymma sponsorer med! De snygga tightsen tjejerna fick av Röhnisch!
Fina strumpor från SegerTack Vitamin Well! YMR Trackclub stod för gympapåse
Det här med träning och dagsform. Det är lika intressant varje gång man ger sej ut. Hur är formen idag? Är det sprutt i benen och starkt hjärta eller är det cementklumpar och pingislunga? När är man stark och när är man svag?
Det kan kännas som man har en riktigt bra dag, sovit bra, ätit bra och så börjar man springa och så är det som om någon gjutit fast tunga fotbojor runt fötterna, gnidit in sulorna med Karlssons klister och snörpt åt lungorna. Har man riktigt tur så har någon gömt ditt pannben med!
Nästa gång kan man ha sovit som en kratta, bara fått i sej lite skräpmat och stressat hela dagen. Då, ja då går det som en dans. Superstarka snabba ben, skor som har vingar och världens starkaste hjärta! Pannbenet behöver inte ens hjälpa till, det går som en dans.
Mysko mysko mysko! Jag har fortfarande inget bra svar på varför? Ibland förstår man ju men det kan lika väl gå tvärt emot vad man tror.
Gårdagens pass var ett cementbenspass. Jag fattade ingenting! Jag var glad, pepp, ätit bra, slutat tidig på jobbet, perfekt väder, banlöpning, ja alla förutsättningar var där. Men redan på uppvärmningen kände jag att benen var sega. Men tänkte att det går över…. NIX. Och det är pannbenet…. som bortblåst! Hmpf! Bara att bita ihop och slutföra.
Men, ett träningspass är ett träningspass och det går alltid att ta revansch på sej själv. Det går alltid att köra passet igen!
Vad jag körde? Ja, det skulle vara en progressiv löpning 12-10-8-6 minuter, jag vet inte riktigt vad det blev. Men jag sprang mina 36 minuter och de sista 6 minuters gick iallafall under 5 min fart. Då lyckades jag bita ihop. Men vet du? Det är okej! Man får ha sämre dagar. Jag sprang ju iallafall!
Tre dagars äventyr är till ända och villen härlig resa det har varit!
Dag 1
Efter en stressig morgon, där jag stängt av väckarklockan och på så sätt gav mej en 10 minuters räser-morgon utan kaffe anlände Camilla och jag till Vann där vårt base-camp för helgen var. ( För allas trevnad hade vi stannat till och inhandlat kaffe och bukfyllnad till mej på vägen )
10:30 gick starten från Ramsvik och vi gav oss i väg i Run/Walk gruppen. Vi startade långt bak och fick en väldigt lugn start med mycket promenad. Efter några kilometer kom vi ut på klipporna och barnet i mej vaknade! Samantha,typ 7 år , vaknade igen och jag skuttade glatt över några klippor innan vi landande i ”the kö” på rad slingrade det sej en lång, färgglad karavan av människor som glatt snackade med varandra. Ett steg i taget, hopp ner för en sten, skutt över en annan. Ingen ide att stressa, kön slingrade sej långsamt men glatt framåt! Efter ett tag släppte det på lite och vi rörde oss framåt över fantastiska klippor med havet på höger sida och saltstänkta vindar som slet i håret.
Fantastisk natur, härliga kossor på en äng och massor av klippor bestod de första 10 km av innan landskapet förändrades till små stigar, mer blandad terräng, underbart geggiga pölar och blommande ljung som smekte våra ben. Jag sprang dessutom på min gamla sambo från London, Sara, på vägen och vi sällskapade en liten stund och uppdaterade oss på livet.
Vi matade på och njöt av den fina naturen, snicksnackade lite med medlöpare och hejade på snabbisarna som började komma i kapp oss. Sakta men säkert närmade vi oss Smögen och målgången på bryggan hägrade! Där var den! Den karaktäristiska träbryggan med de små bodarna! Fötterna blev lite lättare och leendet spred sej! Dag ett var avklarat!
Ingen ide att stressaÄntligen! Smögen bryggan!I mål första dagen!
Dag 2
Lite snurrig i hjärnan hade jag nog varit när jag läst PM’t på kvällen innan. Var bom-säker på att bussen gick 7:00 och starten 8, trots att jag dagen innan meddelat en kompis att vi startade 9:15. Så upp i ottan och i väg för att inse att vi hade gott om tid på oss!
Den längsta etappen på vårt äventyr. 29,7 km och många höjdmeter stod på menyn. Vi hade i förväg bestämt oss för gå-backar för att inte bränna kroppen totalt.
Resan började med att ta båten över till Malmön där första delen av dagens lopp gick. 10 km runt en superfin ö, skuttandes på klippor och med vidunderlig utsikt på sina håll. Det var den ” lätta ” delen av loppet. Efter 10 km var vi tillbaka vid färjan och det blev en paus innan den gick tillbaka till fastlandet. Vi passade på att fylla på med blåbärssoppa, bulle och saltgurka. Med en gnutta stela ben stapplade vi oss uppför backen. För det var nu de riktiga höjdmetrarna skulle avhandlas. 12 km, sakta sakta, sega ben.Upp, upp och upp. Skutt över sten, rötter och gegga. Vi började möta Ultralöpare som sprang mot oss och hejade och tjoade så mycket vi bara kunde på hjältarna.
Plötslig tittade jag på klockan och det var bara 9 km kvar. Så många kilometrar som passerat utan att jag reflekterat över det. Mycket tack vare att terrängen utmanade. 9 km kvar! Det är ju ingenting. En brant backe och jag ser siluetter på toppen jag känner igen. Therese och Mattias står där och hejar! Vi stannar lite och kramas innan vi svajar vidare mot målet. Jag hör att Camilla har ont på riktigt nu och vi varvar med mer gång för att det ska funka.
28 km skylten! Vilken lycka!!! Plötsligt börjar benen trumma på igen och vi svänger in mot upploppet! Älskade Icebug-båge! Solsken, mat, vänner och en glass senare så mådde vi ändå ganska bra!
Tack etapp två för en riktigt fin dag!
Färjan till starten på MalmönUtsikten!!!!Lyckoprillig i själen!Slutspurten efter 29,7 kmNöjda efter andra dagen
Dag 3
Efter en natt med blixtar och dunder var vi redo för den sista, och kortaste etappen. Det skulle bli spännande att se hur kroppen svarade på ytterligare en dag med löpning.
I ett lätt duggregn startade vi i Hunnebostrand och begav iväg oss i väldigt lugnt tempo. Lite knorriga ben samt att vi visste att en rejäl stigning skulle komma redan efter 2 km. Vi klättrar upp för berget på ett led, sakta sakta, och försiktigt. Klipporna är hala efter nattens ösregn. Pulsen slår trots att det går långsamt men belöningen är utsikten när vi kommer upp!
Vi rör oss neråt igen och smyger in i skogen, makalöst vackert och underbart kladdiga spår. Regnet har verkligen gjort underlaget mer utmanande men jag njuter och parerar.
Vi kommer till en mäktig ravin sär de snabba löparna bara susar igenom på hala klippor och stenar och jag stapplar sakta fram och förundras över hur tusan de gjorde. På flera ställen var jag förundrad! Där jag hasade, susade de!
Upp och ner och mer upp! Och gegga! Herregud vilken gegga! Det forsade vatten på sina håll och geggan klafsade upp på benen. Så roligt! 1 km kvar och jag ökade takten, hoppade ner för klipporna, high fivade några funktionärer och svängde höger. Ut längs med havet, vågor som sveper över skorna! Medlöpare och publik som hurrar. Ut i mjuk sand, upp för en liten ”backe” och in genom portalen! Jaaaa!!!! Medaljen hängs runt min hals och jag är så stolt och lycklig!
Vilket äventyr! Vilket lopp! Vilken upplevelse! Inte det snabbaste loppet men wow, ett av de vackraste! Jag kommer leva länge på denna helgen!
En färgglad karavan som slingrar sej upp för klippornaKlättra klättra!Denna utsikten var värd alla höjdmetrarBaaam! Där satt den!Att avsluta med fötterna i havetÄlskar min medalj!!
Nu var det ett tag sedan vi hade ett event med fokus på löpning och vi kände att det var dags att hålla ett med lite extra allt.
Sam I Am 