Hur står det till med hälsan?

Vad är hälsa för dej?

Är det hur du ser ut? Hur mycket du tränar? Är det hur du mår?

Idag bombarderas vi av hälsotips till höger och vänster. Ät så här! Se ut så här! Få platt mage på 10 dagar! Drick bara juice!

Men jag undrar uppriktigt vad är hälsa för dej? Kan du se på någon om den är hälsosam eller inte?

Smal var länge en måttstock på hur hälsosam man var. Men stämmer det? Är verkligen den smala tjejen hälsosammare än den som väger några kilo för mycket? Om du är smal och ser ”fit” ut men lever på redbull, snickers och cigg. Eller om du har några kilo för mycket men tränar, rör på dej och försöker äta hälsosamt. Hur kan vi bedöma hur hälsosam du är genom att titta på en person?

Idag har ordet kroppspositivism exploderat men ger det alltid en bra bild? Att vi alla ser olika ut och att det är ok uppmuntrat jag men ska vi förespråka en ohälsosam livsstil? Och då menar jag ohälsosam åt båda hållen.

För mej innebär hälsa att man mår bra inifrån och ut. Att själen är lycklig, att kroppen fungerar som den ska. Att livet är fyllt av positiva vibbar. Att maten jag äter fyller mej med energi och att människor runtomkring mej lyfter, stöttar och älskar mej precis för den jag är. Det handlar väldigt lite om att vågen säger att jag väger något kilo för mycket, att jag inte har magrutor eller att jag har celluliter på låren. Det handlar om att jag orkar med min vardag, att kroppen låter mej gå på äventyr utan att kollapsa och att jag kan fylla mitt liv med glitter.

Men jag är så nyfiken på vad du tycker? Hur bedömer du hälsa?

Isaberg Powerweekend

Hela gänget samlat på toppen efter första dagens trail-runda

Vi gjorde det! Vi rodde i land Isaberg Powerweekend. Vi ville skapa ett event med äventyr, kämparglöd och teamkänsla. Krydda det med vacker trail-löpning i mysigt tempo och låta våra deltagare få glittra. Både av svett men framförallt av att känna att de är oslagbara.

Jag vill rikta ett stort tack till var och en som deltog i helgen. Utan just dej hade det inte blivit så magiskt.

Bildbomb från helgen kommer nedanför! Och blir du lite sugen? Håll utkik, vi kör till våren igen!

Dags för första passet Trust & Support
Magiskt vacker trail löpning
Vem vill tassa på dessa stigar?
Workshop om träningsplanering
Dags för höghöjdsbana!
Modiga kvinna!
Glada och våghalsiga
Morgonjogg i höstens färger
Cirkel fysen bjöd på kämparglöd och skratt
Bästa Madeleine! Kan inte be om en bättre teamie!
Vi älskar miniband!
Skratt och träning hör ihop
Hinderbana
Vinst över rampen!
Full fart!

Sammanhållningen har genomsyrar helgen!
Vi hjälps åt att klara hindren
Sista passet
Upp upp upp
Snabb återhämtning innan det är dax att besegra berget igen
Queens of the hill!

Stort tack till våra grymma sponsorer med! De snygga tightsen tjejerna fick av Röhnisch!

Fina strumpor från Seger
Tack Vitamin Well!
YMR Trackclub stod för gympapåse

Strong happens when you run out of weak!

Det här med träning och dagsform. Det är lika intressant varje gång man ger sej ut. Hur är formen idag? Är det sprutt i benen och starkt hjärta eller är det cementklumpar och pingislunga? När är man stark och när är man svag?

Det kan kännas som man har en riktigt bra dag, sovit bra, ätit bra och så börjar man springa och så är det som om någon gjutit fast tunga fotbojor runt fötterna, gnidit in sulorna med Karlssons klister och snörpt åt lungorna. Har man riktigt tur så har någon gömt ditt pannben med!

Nästa gång kan man ha sovit som en kratta, bara fått i sej lite skräpmat och stressat hela dagen. Då, ja då går det som en dans. Superstarka snabba ben, skor som har vingar och världens starkaste hjärta! Pannbenet behöver inte ens hjälpa till, det går som en dans.

Mysko mysko mysko! Jag har fortfarande inget bra svar på varför? Ibland förstår man ju men det kan lika väl gå tvärt emot vad man tror.

Gårdagens pass var ett cementbenspass. Jag fattade ingenting! Jag var glad, pepp, ätit bra, slutat tidig på jobbet, perfekt väder, banlöpning, ja alla förutsättningar var där. Men redan på uppvärmningen kände jag att benen var sega. Men tänkte att det går över…. NIX. Och det är pannbenet…. som bortblåst! Hmpf! Bara att bita ihop och slutföra.

Men, ett träningspass är ett träningspass och det går alltid att ta revansch på sej själv. Det går alltid att köra passet igen!

Vad jag körde? Ja, det skulle vara en progressiv löpning 12-10-8-6 minuter, jag vet inte riktigt vad det blev. Men jag sprang mina 36 minuter och de sista 6 minuters gick iallafall under 5 min fart. Då lyckades jag bita ihop. Men vet du? Det är okej! Man får ha sämre dagar. Jag sprang ju iallafall!

Och visst tusan blev jag lite starkare ändå!?

Icebug XPERIENCE West Coast Trail

Tre dagars äventyr är till ända och villen härlig resa det har varit!

Dag 1

Efter en stressig morgon, där jag stängt av väckarklockan och på så sätt gav mej en 10 minuters räser-morgon utan kaffe anlände Camilla och jag till Vann där vårt base-camp för helgen var. ( För allas trevnad hade vi stannat till och inhandlat kaffe och bukfyllnad till mej på vägen )

10:30 gick starten från Ramsvik och vi gav oss i väg i Run/Walk gruppen. Vi startade långt bak och fick en väldigt lugn start med mycket promenad. Efter några kilometer kom vi ut på klipporna och barnet i mej vaknade! Samantha,typ 7 år , vaknade igen och jag skuttade glatt över några klippor innan vi landande i ”the kö” på rad slingrade det sej en lång, färgglad karavan av människor som glatt snackade med varandra. Ett steg i taget, hopp ner för en sten, skutt över en annan. Ingen ide att stressa, kön slingrade sej långsamt men glatt framåt! Efter ett tag släppte det på lite och vi rörde oss framåt över fantastiska klippor med havet på höger sida och saltstänkta vindar som slet i håret.

Fantastisk natur, härliga kossor på en äng och massor av klippor bestod de första 10 km av innan landskapet förändrades till små stigar, mer blandad terräng, underbart geggiga pölar och blommande ljung som smekte våra ben. Jag sprang dessutom på min gamla sambo från London, Sara, på vägen och vi sällskapade en liten stund och uppdaterade oss på livet.

Vi matade på och njöt av den fina naturen, snicksnackade lite med medlöpare och hejade på snabbisarna som började komma i kapp oss. Sakta men säkert närmade vi oss Smögen och målgången på bryggan hägrade! Där var den! Den karaktäristiska träbryggan med de små bodarna! Fötterna blev lite lättare och leendet spred sej! Dag ett var avklarat!

Ingen ide att stressa
Äntligen! Smögen bryggan!
I mål första dagen!

Dag 2

Lite snurrig i hjärnan hade jag nog varit när jag läst PM’t på kvällen innan. Var bom-säker på att bussen gick 7:00 och starten 8, trots att jag dagen innan meddelat en kompis att vi startade 9:15. Så upp i ottan och i väg för att inse att vi hade gott om tid på oss!

Den längsta etappen på vårt äventyr. 29,7 km och många höjdmeter stod på menyn. Vi hade i förväg bestämt oss för gå-backar för att inte bränna kroppen totalt.

Resan började med att ta båten över till Malmön där första delen av dagens lopp gick. 10 km runt en superfin ö, skuttandes på klippor och med vidunderlig utsikt på sina håll. Det var den ” lätta ” delen av loppet. Efter 10 km var vi tillbaka vid färjan och det blev en paus innan den gick tillbaka till fastlandet. Vi passade på att fylla på med blåbärssoppa, bulle och saltgurka. Med en gnutta stela ben stapplade vi oss uppför backen. För det var nu de riktiga höjdmetrarna skulle avhandlas. 12 km, sakta sakta, sega ben.Upp, upp och upp. Skutt över sten, rötter och gegga. Vi började möta Ultralöpare som sprang mot oss och hejade och tjoade så mycket vi bara kunde på hjältarna.

Plötslig tittade jag på klockan och det var bara 9 km kvar. Så många kilometrar som passerat utan att jag reflekterat över det. Mycket tack vare att terrängen utmanade. 9 km kvar! Det är ju ingenting. En brant backe och jag ser siluetter på toppen jag känner igen. Therese och Mattias står där och hejar! Vi stannar lite och kramas innan vi svajar vidare mot målet. Jag hör att Camilla har ont på riktigt nu och vi varvar med mer gång för att det ska funka.

28 km skylten! Vilken lycka!!! Plötsligt börjar benen trumma på igen och vi svänger in mot upploppet! Älskade Icebug-båge! Solsken, mat, vänner och en glass senare så mådde vi ändå ganska bra!

Tack etapp två för en riktigt fin dag!

Färjan till starten på Malmön
Utsikten!!!!
Lyckoprillig i själen!
Slutspurten efter 29,7 km
Nöjda efter andra dagen

Dag 3

Efter en natt med blixtar och dunder var vi redo för den sista, och kortaste etappen. Det skulle bli spännande att se hur kroppen svarade på ytterligare en dag med löpning.

I ett lätt duggregn startade vi i Hunnebostrand och begav iväg oss i väldigt lugnt tempo. Lite knorriga ben samt att vi visste att en rejäl stigning skulle komma redan efter 2 km. Vi klättrar upp för berget på ett led, sakta sakta, och försiktigt. Klipporna är hala efter nattens ösregn. Pulsen slår trots att det går långsamt men belöningen är utsikten när vi kommer upp!

Vi rör oss neråt igen och smyger in i skogen, makalöst vackert och underbart kladdiga spår. Regnet har verkligen gjort underlaget mer utmanande men jag njuter och parerar.

Vi kommer till en mäktig ravin sär de snabba löparna bara susar igenom på hala klippor och stenar och jag stapplar sakta fram och förundras över hur tusan de gjorde. På flera ställen var jag förundrad! Där jag hasade, susade de!

Upp och ner och mer upp! Och gegga! Herregud vilken gegga! Det forsade vatten på sina håll och geggan klafsade upp på benen. Så roligt! 1 km kvar och jag ökade takten, hoppade ner för klipporna, high fivade några funktionärer och svängde höger. Ut längs med havet, vågor som sveper över skorna! Medlöpare och publik som hurrar. Ut i mjuk sand, upp för en liten ”backe” och in genom portalen! Jaaaa!!!! Medaljen hängs runt min hals och jag är så stolt och lycklig!

Vilket äventyr! Vilket lopp! Vilken upplevelse! Inte det snabbaste loppet men wow, ett av de vackraste! Jag kommer leva länge på denna helgen!

En färgglad karavan som slingrar sej upp för klipporna
Klättra klättra!
Denna utsikten var värd alla höjdmetrar
Baaam! Där satt den!
Att avsluta med fötterna i havet
Älskar min medalj!!

Nu öppnar anmälan till Hofsnäs Bootcamp!

Nu är anmälan öppen till vårt sista event i höst. Men kanske det event som bjuder på mest skratt och mjölksyra?

Varför inte ge dej själv en härlig träningsdag i supervacker natur? Det är ju precis det man behöver nu när hösten är här. Roliga, svettiga pass, god mat, skratt, svett och lite jäklar anamma! Vem blir inte glad av det?

Anmäler dej gör du genom att klicka på den här länken

Och tveka inte för länge! Våra andra event blev fullbokade i ett nafs.


Program Hofsnäs Bootcam 26 oktober

9:00 Välkomna

9:15 Outdoor Boost : Ett fyspass för hela kroppen där vi varvar styrka och kondition, mjölksyra och skratt. Vi jobbar med egen kroppsvikt och tar naturen till hjälp. Finfina tips till hemmaträningen.

10:30 Mellanmål

11:00 Core & Rörlighet : Ett pass för alla! Hur många behöver stärka upp sin bål? Hur många behöver förbättra sin rörlighet? Räck upp en hand! Här presenterar vi bålträning och rörlighet på ett sätt som faktiskt gör det roligt på riktigt!

12:00 Lunchbuffé : Njut av vällagad mat på vackra Hofsnäs Herrgård. Njut av närproducerad mat med fina råvaror. De är verkligen superduktiga på att laga mat på Hofsnäs Herrgård.

13:00 Föreläsning : Dieter och kost, vad fungerar egentligen? Finns det någon diet som verkligen fungerar? Hur ska vi tänka med viktnedgång, viktuppgång? Och vad ska vi äta för energi i vardagen? Vad lovar alla dessa dieter och vad säger forskningen? En föreläsning och gemensam diskussion kring matens roll i våra liv och hur vi kan förhålla oss till den på olika sätt.

14:15 Silly Walk 2.0 : Välkommen till benpassens moder! Här utmanar vi er på roliga, svettiga och brännande övningar för ben och rumpa!

15:15 Mellanmål

15:30 Final Countdown : Terränglöpning? Hinderbanekrypning? Gräsrullning? Vem vet? Dagens sista pass ger dej en chans att verkligen bli ett med naturen. Vi lovar att vi bjuda på våra härligaste, tokigaste och roligaste övningar.

16:30 Tack för idag!

Kostnad 1495 kr för hela dagen inklusive lunch, mellanmål och alla träningspass samt en goodiebag från våra fina samarbetspartner. ( Från den 1 oktober höjs priset till 1695kr)

Betalning kan ske med swish (10 dagar) eller på faktura( 30 dagar, faktura avgift på 39 kr tillkommer) Anmälan är bindande och först till kvarn gäller! Våra andra event i höst blev fullbokade på några dagar så häng på låset om du vill vara med!

Varmt välkomna!

Vårens härliga gäng!

Semester och detox

Då är vi igång igen, tillbaka från semester, full fart framåt.

Jag har medvetet tagit ett stort steg bort från sociala medier, bloggar och liknande. Känt att jag varken haft ett behov av att ha telefonen på mej hela tiden eller att uppdatera mej och andra om vad som händer.

Vissa dagar har telefonen legat kvar på bordet hela dagen och jag har bara kikat av den på kvällen. Jag satte autosvar på mailen och pratade in ett semestermeddelande på telefonsvararen.

Det har verkligen varit skönt att släppa telefonen och bara få vara. När den är med så är det ju alltid en ”press” att titta i den. Har det kommit något Mail? Vad har hänt på Instagram? Jag har ärligt talat inte känt någon större lust att varken skriva eller posta inlägg. Visst har jag lagt några, men betydligt färre och jag backade från bloggen. Så skönt!

Istället har jag läst böcker, vilat, sprungit lite, badat, varit i Stockholm med familjen, tränat, kastat frisbee, tagit en öl, haft två ljuvliga dagar i Köpenhamn på tu man hand med min blondin, sovit länge, druckit kaffe och bara varit. Njutit och tagit dagen som den kommit. Precis så som det ska vara på semestern. Och så har jag ju fyllt år. Lycka att jag fått ett år till!

Detoxat från sociala medier och uppgraderat mej i verkligheten.

Nu ser jag dock fram emot hösten och allt kul som kommer att hända.

  • Roliga event, vi släpper fler inom kort
    Nepal resan
    Att jobba som ledare för RunAcademy
    Jobba med mammamage
    Träffa alla mina härliga kunder igen

Det och mycket mer.

Nu taggar vi inför hösten och ser till att det blir toppen!

Ledig helg!

Efter två intensiva jobbhelger med fantastiskt roliga event kändes det ändå skönt att få ha en helg hemma utan jobb.

Jag har verkligen sett fram emot denna helgen. En helg utan måsten och att få lite tid att hänga med familjen. Framförallt att få lite tid med småfolket eftersom det varit lite hackigt i mitt schema sista tiden och vi bara haft korta stunder att ses på.

Men det bästa med helgen är att slippa vakna av väckarklockan! Fy bubblan vilken frihet det är! Att få sova tills man sovit klart måste vara det bästa som finns. Det och att dricka kaffe i lugn och ro, gärna i morgonrock!

Lördag förmiddag bestod av en tripp till tippen där några var överlyckliga över att få kasta saker så det gick sönder och sedan en löprunda för mej. Kunde springa i shorts igen vilket gör mej lite extra glad. Snöblandat regn och tre grader i maj har inte varit superinspirerande. Att jag dessutom förhandlade om rundan från 8 km, till 10 km för att sedan sluta på 12 km var ett plus i kanten. Kämpar verkligen med löpningen nu då mina ben verkar ha glömt att de faktiskt gillar att springa.

På eftermiddagen åkte vi in till stan alltihop för att spela shuffleboard. Vi körde tjejerna mot killarna och vi kan ju säga att det var en förkrossande 2-0 seger för oss tjejer. Who run the World? Girls!

Efter att bokstavligen sopat banan med grabbarna körde vi ett restaurangbesök och kvällsmat ute. Jag har lördagar som ” fri dag” när det kommer till kosten men försökte ändå äta bra mat. Men visst slank det ner någon godisbit på kvällen hemma sen.

Idag var det distanspass med fint sällskap i form av Therese som stod på agendan. Agerade rejäl bromskloss på henne då hon hade en återhämtnings runda på schemat och jag bara skulle kuta. Två timmar senare så hade vi hunnit i kapp med livet och jag susade hemåt.

Nu kör jag bästa After Run varianten med en bra bok och en stor kopp kaffe. Ska se om jag kan få med tonåringen till gymmet i kväll.

Hoppas att du med haft en riktigt härligt helg och hunnit vila och andas.

SöndagSpring med Therese

Inte allt för ofta vi får med alla på en bild!!

Älsk på lediga dagar i solen

Running Halmstad Rapport

Då har ytterligare en härlig arbetshelg tagit slut.

Den här gången var det vårt löparevent Running Halmstad som vi hade fullt fokus på. En helg fylld av löpning, löparrelaterade ämnen och lite mer löpning!

Vi började lördagen med att prata löpteknik och varför vi vill springa med god teknik. Det var pumor och spagetti och svävande Usain Bolt som användes som ledord.

Sedan tog Madde över och gick loss på hennes favoritämne – bålen. Vi knöt an till spagettin, låg som döda skalbaggar, konstaterade att det inte alltid är så enkelt och avslutade sedan med ett saftigt pass som verkligen utmanade magen.

Efter maten var det dags att prata om kost för prestation och hur man egentligen ska tänka med mat för att orka träna så mycket som man vill kunna.

När huvudet sedan snurrade av information så kom det som för min del är det ljuvligaste på hela eventet. Att få springa med hjärtat och själen längs med fantastiska Prins Bertils Stig. Att med solen i ögonen och havsvindar i håret få jogga fram, stanna upp för att njuta av utsikten och springa exakt så långt man själv vill, är magiskt. Alla vände när man kände att det räckte men vi var fem glada ( och lite trötta ) själar som sprang 20 km tillsammans. Hjälptes åt när det blev tungt och njöt av utsikten.

Efter kvällsmaten var det ganska trötta löpare som sakta men säkert kröp i säng.

Vackra vyer längsmed havet

Söndagen startade vi med en lugn och mysigt morgonjogg för att väcka upp kroppen och förbereda den inför dagen. Jag är personligen ingen morgonpspringare men det är ganska mysigt att få väckas längsmed havet.

Frukost i magen och sedan fick jag äntligen gå loss på min skadeworkshop! Vi pratade om löparrelaterade skador, hur vi kan förebygga dem och hur ska vi tänka om vi blir drabbade? Jag brinner verkligen för detta och vill att vi ska undvika att dra på oss onödiga skador!

Med en lunch i magen var det dags för finalen på eventet. Intervaller på löparbana. Vi valde att köra 8*400 m i par, I go- You go. Och gud vad de kämpade och krigade! Jag är så stolt och glad över allas kämparglöd! De bet i när de sved, peppade varandra och jag tror att alla överträffade sej själv!

När vi vinkade av dem så tittade Madde och jag på varandra och log. Solen sken denna gången med, vi hade fått lära känna ytterligare ett gäng starka kvinnor och vi var återigen så tacksamma att vi har världens bästa jobb!

Tack till dej som var med och gjorde denna helgen!

Älskar löpteknik

Bålstyrka för löpare

Magisk utsikt

Pratar med hela kroppen

High five!

Glada och lite trötta

Full fart framåt!

Mom On Retreat

Jag har landat hemma efter en helg på Stenungsbaden. Jag landar och försöker smälta alla intryck och känslor. Det är alltid som att luften går ur kroppen lite efter en helg med event. Men på ett bra sätt!

Madeleine och jag har återigen fått den stora äran att få tillbringa en helg med superstarka och härliga kvinnor. Tacksamheten att få vara med och försöka förmedla all kärlek och kunskap vi har till våra kroppar är enorm. Jag blir alltid lika prillig och förvånad att vi får lov att göra detta. Vårt mål är alltid att försöka förmedla så mycket glädje, pepp och konkreta verktyg som möjligt till våra deltagare.

Det här med kvinnohälsa och kvinnokroppen är borde det pratas om så mycket mer. Hormonella svängningar, graviditeter med allt det innebär. Foglossningar, kroppsliga förändringar, bära barn, anpassa livet efter helt nya riktlinjer. Bäckenbotten, förlossningsskador och att våga gå emot alla ”det ska vara så efter man fött barn”

Det är en resa och den är så spännande. Och att få lyssna på andra kvinnor som öppet delar av sitt liv. Bjuder på kämparglöd under träningspassen och kämpar med att hitta rätt i knipet och bålaktiveringen.

Tacksam, ödmjuk och lycklig. Och att ha en superkollega som står vid min sida full av kunskap och alltid med koll! Du är mitt dream i vårt dreamteam Madde!

Bjuder på en bildkavalkad från helgen!

Och du, missade du detta så kommer det en ny chans i höst! Håll ögonen öppna!

10 saker löpningen lärt mej

Jag gillar att springa. Det gör mej glad, har fått mej att träffa massa nya härliga människor och det har lärt mej en massa nya saker som jag inte visste att jag kunde, ville lära mej eller var tvungen att lära mej.

Lilla Listan
  1. Det jag tycker är normalt / onormalt flyttar på sej hela tiden. Distanser som förut kändes som hur långt som helt är plötsligt nåbara eller inom tankeräckhåll. Och jag minns når jag tyckte att de som sprang 6 timmar runt runt vart idioter! Nu är jag visst en av dem.
  2. Vikten av sköna skor och träningskläder. Du vill inte springa i ett linne som ger dej skavsår under armhålan, skor som ger dej blåsor och blånaglar i onödan. Shorts som glider upp och ger lårskav eller tights som hela tiden glider ner. Testa vad som funkar and stick with the plan!
  3. Med trevligt sällskap orkar man mycket lägre och glömmer av att man blir trött. Finns det något trevligare att vara ute i skogen med en finfin vän?
  4. Apropå vänner, om du VERKLIGEN vill lära känna någon, ge dej ut på en redigt lång runda, vänta på dippen och se hur ni hanterar varandra. Är ni fortfarande kompisar klarar ni allt!
  5. Hur långt man kan pressa sina personliga gränser. Mentalt och fysiskt går det alltid lite till! Och när du får en dipp går det att komma ur den, om du bara vågar vänta, kämpar och har pannben till det. Man kan springa, spy och sedan fortsätta springa. Helt galet egentligen!!
  6. Ju längre distans desto trevligare lopp! Helt enkelt av den enkla anledningen att det är sjukt sköna människor som springer långt! Det finns så mycket kärlek och medmänsklighet inom ultravärlden. På korta lopp är det hetsigare och stressigare. På marathon och längre har många tid att ge ett uppmuntrande ord till dej, en klapp på axeln när det är tungt och en tung kram när det är klart.
  7. Hur man frifräser! Alltså innerst inne tycker jag att det är så äckligt men vad ska man göra? Sysslar man med snorsport måste man tillslut lära sej! Litet tips bara… springer du bland massa folk kan det vara trevligt att ta ett span snett bakåt innan.
  8. Nagellack skapades för att icke löpare ska slippa se blånaglar, borttappade naglar och konstiga naglar.
  9. Att det är jobbigt att leva på gamla meriter och att man bara kan konstatera att man antingen är ett geni eller en idiot när man genomfört ett ultra eller marathon utan att sprungit på ett halvår.
  10. Hur man som löpare begåvas med ett guppyminne. Det är som att när mållinjen passeras glöms alla svordomar bort. Jag har nog aldrig brutit så många löften mot mej själv. Typ ”Jag ska ALDRIG springa ett lopp igen!” ”ÅH titta ett lopp!!”

Har du något som du vill lägga till på listan?